Vad skall man tro om tandblekning?

leende

 Jag får många frågor om tandblekning. Varför kan man inte bleka tänderna på gymmet som man fick för några år sedan? Varför skall man gå till tandläkaren och bleka när det finns så många bra tandkrämer, som tydligen bleker jättebra?

I december förra året släppte läkemedelsverket en rapport om tandblekningsprodukter. De fann att 13 av 19 produkter hade brister. Oftast rörde det sig om brister i märkningen i innehållsdeklaration eller att man inte hade svensk text på förpackningen.

En nygammal produkt

Ibland undrar man vad vissa sysslar med. Vem skulle slänga i sig mediciner utan bipacksedel på svenska? Det var ännu värre för ett par år sedan. Före 2012 var det rena vilda västern inom tandblekningen. Då cirkulerade det stora mängder preparat med höga halter väteperoxid ute på marknaden.  (Väteperoxid är, som jag berättade i mitt förra blogginlägg, inte någon ny produkt. Nej, den fanns med redan på 1800-talet. Vita tänder har vi alltid velat ha, nämligen.)

EU-regler för säkra vita tänder

År 2012 infördes alltså EU-regler för högsta tillåtna mängd väteperoxid i tandblekningsprodukter. De nya reglerna infördes inte för skojs skull. Väteperoxid låg bakom skador på tandkött och tänder. Mängderna skiljer sig åt beroende på om produkten är avsedd för konsumenter eller tandläkare. I produkter till tandläkare får det ingå upp till 6 procent väteperoxid. Produkter som är riktade till konsument får endast innehålla upp till 0,1 % väteperoxid. I princip kan man säga att du får 60 gånger mer potent blekning hos en tandläkare.

Hundra gånger tillåten halt på nätet

Förra året kom det fram att en tandblekningsprodukt med tio procents halt av väteperoxid fanns att köpa på en hemsida. Förklaringen var att sådana produkter säljs helt öppet i vissa delar av världen. Det går säkert fortfarande att få tag på liknande produkter på nätet. Därför är det på plats med en varning:

Vid användning av tandblekmedel kan du få besvär i form av ilningar i tänderna och irriterat tandkött, till och med skador på tändernas yta. Om du nyligen har lagat tänderna eller har tandköttsinflammation och andra sjukdomar i munhålan bör du undvika blekning. Du behöver en tandläkare som undersöker dig!

Flera studier visar att de som bleker själva erfar fler bieffekter.  Det vill du inte sitta ensam med.  Vi tandläkare har dessutom alternativ till väteperoxid-blekning.

Så vad skall man tro om tandblekning?

Tandläkare Wedenmark rekommenderar

  • Whitening boost från Brilliant Smiles
  • Hemmablekning med medel som köps av tandläkare

martha-portrait-2

Må Gott!

Martha Wedenmark, tandläkare

 

 

Tandkräm, kvinnor och leenden

leende

 Tandkräm, leenden och kvinnor hör ihop. Åtminstone i reklamen. Så har det varit i över 100 år. Men, ni män behöver inte vara oroliga! Ni minns väl Björn Borg?

Tandkrämsreklam är inget nyttt

Om det är något man alltid ser reklam för, så är det tandkräm. Så har det varit länge. Stomatolskylten  i Stockholm är Sveriges första och äldsta fungerande rörliga ljusreklam. Den skylten skapades redan 1909. Då hade man tidigare haft en målad äldre skylt. När tandkrämen Stomatol dominerade marknaden sa man att någon kunde ha ett ”Stomatol-leende”. Jag har senare hört att man har  ”Pepsodent-leende” eller ”Colgate-leende”. Hemligheten bakom Stomatol, var att det var den första tandkrämen som salufördes i tandkrämstub.

På 1960-talet kom tandkrämen Signal. Reklamen löd:

Signal tandcrème med antiseptiska röda ränder – ger mer än vita tänder – gör hela munnen ren och frisk!

Ni minns väl Björn Borg när han drog sin ramsa:

Den Gula hinnan, det är känt, borstas bort med Pepsodent

Kvinnor har alltid varit överrepresenterade i tandkrämsreklamen. En tandkräm som hette Kolynos hade som slogan:

Kolynos gör kvinnan vackrare! Vågar du försöka ett jag-är-mer-kvinna-än-du-tror-leende?

Reklam på TV i Sverige slog igenom på 1990-talet. Tonen anslogs direkt. Den reklam för tandkräm vi enbart sett på bio kom nu in i TV-rummet. Det finns två reklamslogans från de första åren av TV-reklam som de flesta som var med minns. Och fortfarande skojar om. Den ena är för hårvårdsprodukten ”Wash And Go”, där någon säger ”Shampo och balsam?”, ”Två flaskor med sig i dushen?” Inte jag”. Den andra är när en  kvinnlig tandläkare intygar att hon inte bara tandläkare, utan även mamma.  Det uttrycket har blivit bevingat finns i massor av andra varianter.

Vitande tandkräm inget nytt

Idag är det ”hett” med vitningsmedel i tandkräm. Ultra Brite kom 1968 och lanserades som den första ”kosmetiska tandkrämen”. Men faktum är att blekande och slipande medel fanns i gamla tiders munvatten och tandpastor. Redan 1908  fanns svenska märken av munvatten som innehöll väteperoxid.  Tandkräm har varit med oss länge och är här för att stanna. Tandkrämreklamen är alltid positiv med leende människor. Varför? Om jag vore reklammakare skulle jag säga: Tandkräm står för den dagliga vården av dina tänder, som ger dig den härliga rena känslan i munnen och den rätta sinnesstämningen för leende! (och äventyr, vänskap, romans och spänning)

Den verkliga vitsen med tandkrämsreklam

Men nu är jag inte reklamare utan tandläkare – och mamma!  Det är därför som jag säger: Om reklam för läsk gör er sugna på läsk, så borde reklam för tandkräm göra er sugna på att borsta tänderna. Tandkräm är ”the good guys” i en värld full av skräpmat. Så om ni stör er på tandkrämsreklam, ta det som en påminnelse att gå och borsta tänderna!

Tandläkare Wedenmark rekommenderar

  • Alla tandkrämer på marknaden som innehåller fluor, för kariesbekämpning
  • Whitening boost från Brilliant Smiles, för vitare tänder
  • GUM Paroex vid tandköttsinflammationer

martha-portrait-2

Må Gott!

Martha Wedenmark, tandläkare

P.S. Läs en intressant artikel om tandkräm och tandvårdande produkters historia D.S.

Foto på Stomaltol-skylten: Holger.Ellgaard /Wikimedia Commons

 

Det perfekta leendet har du redan

det perfekta leendet
leende

Smile design – att designa ett leende- är ett komplicerat ämnet.  Somliga ser det som ett försök att hitta det vetenskapliga beviset på att ett leende är vackert. Eller kanske formeln för det perfekta leendet. Faktum är att du redan har ett perfekt leende!

Det finns verkligen 100-tals faktorer som påverkar hur vi uppfattar ett leende. Ett litet exempel är det vi kallar den buccala korridoren. Underläppen i ett naturligt leende har samma form som en banan. Det är detta vi ritar av i en enkel smily-figur. I ett naturligt vackert leende följer överkäkens tänder denna banan-form. De s.k. incisala kanterna på tänderna i överkäken – bitytan – följer banan-kurvan. Detta kallas leendelinjen på tandläkar-språk.

Leende-linjen försvinner in i den buccala korridoren

Leendelinjen vill helst synas hela vägen in i mungipan. Tyvärr tenderar den att försvinna bort i munnens mörker. Då bildas mörka trianglar i mungiporna – buccala korridorer. Studier har visat att leenden uppfattas som mer vänliga och harmoniska när dessa trianglar är små. Man kan korrigera sina buccala korridorer med tandregleraren Invisalign.
Detta är som sagt bara en av många, många faktorer. Och när man är väl bockat av alla faktorer runt tänder och tandkött, kan man gå över till nästa problemområde: Tänder, mun och läppar i förhållande till resten av ansiktet. Leendet måste anpassas efter ansiktformen. Samma lösning kan inte appliceras på alla ansikten.

Det perfekta leendet och den gyllene proportionen

En engelsman vid namn Eddy Levin tror att skönhet utgår från den gyllene proportionen: 1:0,6. Leendets och ansiktets proportioner måste överensstämma med dessa för att uppfattas som ”perfekt.” Betyder det att man föds med perfekta proportioner som man inte kan ändra? Svar: Nej. Det finns alltid olika sätt att lösa samma problem.

Pianotangenter och sinnestillstånd

Hur som helt när man väl studerat ansikte-tänder-mun relationen kommer andra aspekter in: Vilket sinnestillstånd vill jag förmedla med ett leende? Inte alla vill verka glada och snälla ut. En skicklig tandläkare kan ta fram allvar och seriositet i ett leenden. Slutligen finns det mode och skillnader i kultur. Olika leenden uppfattas olika på olika platser på jorden, inom olika åldrar och inom modegrupper. Ett exempel på det är de amerikanska kritvita skalfasader i samma form som var populära för ett antal år sedan. I USA ansågs de signalera vitalitet och ungdom. I Sverige och andra länder ansågs de tvärtom lite groteska och utan stil. De fick öknamnet ”Pianotangenter”.

Med andra ord: Det finns inget perfekt leende.

Uppgiften för oss tandläkare är att skapa det perfekta leendet för dig. Man kan kanske inte lösa allt, men man kan alltid göra saker bättre. Huvudsaken – och det enda som är viktigt – är att du som patient känner att du släppa loss den fina gåvan av ett personligt leende i full frihet. Om du vill dit, kan vi tandläkare hjälpa dig.

martha-portrait-2

Må Gott!

Martha Wedenmark, tandläkare

P.S. Kolla gärna in Dr Levins webbsida Golden Meangauge   Intressant! D.S.

Tanderosion – se upp för det sura

Tanderosion. Bild från Wikipedia.( Estogeny & nekarioznye porazenia zubob. Monografia.)

leende Socker och sötsaker är tändernas stora fiende. Det har vi tandläkare påpekat i åratal Som en ett resultat av det har vi idag ett stort utbud av sockerfritt godis och lightdrycker att tillgå. Bland annat.  Men kampen går vidare. Tanderosion är en dold fiende som får allt mer uppmärksamhet. Det är när tänderna fräts sönder. Här är det syran i föda och dryck som är boven i dramat.

Tanderosion slipar ned tänderna. Tänder blir runda i konturerna och till slut mindre. Mellanrummen mellan tänderna gapar stora. Tänderna  kan också slipas ned från skärytan, så att alla tänders med tiden blir lika långa. Som tandläkare får man ofta frågor om kost och livsstil. ”Kan jag äta det och det?” ” Är det farligt äta det, om jag slutar med det?” Ibland är det lätt att ge raka svar. Raffinerat socker är bara dåligt, punkt slut. När det gäller syra och tanderosion är svårare att ge tydliga svar. Känslighet för syra tycks vara genetiskt i större grad. Det har bland annat med salivutsöndring och kroppens förmåga eliminera syra i munnen.  Men den största faktorn är nog tyvärr det sura vi stoppar i mun – eller i vissa fall – får i retur från magen.  Precis som med socker finns många dolda fällor:

  • Vinäger & såser
  • Frukt
  • Drycker och mat med fruktsmak
  • Pickles, surkål och annan sur mat
  • Vissa läkemedel
  • Sura, sockerfria sötsaker
  • Reflux och sura uppstötningar 

Ju längre och hetare, desto sämre

Vi vet i alla fall följande: Det sura blir skadligare om det är upphettat. Hett frukt-the, är en stor sur-fälla. Det andra vi vet är, ju längre i munnen desto sämre. En person som hela dagarna smakar av vin genom att skölja runt i vinet i munnen, får snart tanderosion Det ger mer erosion på tänderna att småäta på ett äpple i tio minuter än att snabbt hälla i sig en läsk. Om man dessutom dricker sin läsk i sugrör, så är slitaget för tänderna inte alls särskilt stort på en skala. (Jag vill nu inte att ni går ut och suger i er läsk i mängder därför att Martha Wedenmark sagt att det är ofarligt! Läsk är aldrig bra för tänderna. Det är inte nyttigt för resten av kroppen heller)

Fruktansvärt fall i England

Jag läste om ett hemskt fall i den engelska tandläkartidningen British Dental Journal. En nioårig pojke fick av sina föräldrar tillåtelse att dricka ett glas läsk om dagen. För att njuta av sin läsk, behöll han den i munnen och gurglade runt den. Pojken utvecklade en så pass omfattande tanderosion att han fick dra ut tänder.

Ätstörningar

tanderosion

Tanderosion orsakad av ätstörningar. Foto från Wikipedia.

En verklig trist form av tanderosion är den som kommer av ätstörningar. Den som kräks upp det sura maginnehållet får tydliga spår på tänderna.

martha-portrait-2

Må Gott!

Martha Wedenmark, tandläkare

 

Två cm tandkräm i två minuter två gånger om dagen

leende Det är två saker man alltid ser TV-reklam för. Det ena är internet-casinon, det är andra är tandkräm. Eftersom jag inte är mycket av en ”player” handlar det här inlägget om tandkräm. Och om siffran två. 

Jag vill slå ett slag för tandkräm. Varför? Jo, dagens moderna patienter använder eltandborste i allt högre grad. Och det är bra. Eltandborsten kommer åt bättre och för med sig mer vatten än de gammaldags tandborstarna. Eltandborsten är bättre, helt enkelt. Problemet är att eltandborstar ger för lite plats åt tandkräm.

Flera beståndsdelar

Tandkräm innehåller milda polermedel, som avlägsnar smuts och matrester från tändernas yta. En riktig tandkräm innehåller dessutom fluor. Det är fluoret som verkligen gör nytta, eftersom det dödar karies och stärker tänderna. Välj vilken tandkräm som helst, bara den innehåller fluor. Slutligen innehåller tandkräm olika ämnen som gör att munnen känns fräsch.

För mycket är aldrig bra, förvisso

Förr var man lite orolig för att människor använde för mycket tandkräm. Stora doser kan slita på tänder och tandkött. Tandkräm innehåller ofta natriumlaurylsulfat, som orsakar tandkrämsskummet. Natriumlaurylsulfat är inget farligt ämne, tvärtom. Men för mycket skum gör att användaren överproducerar saliv. Det blir en röra, där man spottar ut skummet utan att tandkrämen får göra nytta mot våra tänder. Skummet i vår mun kan också få oss att sluta borsta tidigare än vi borde.

Tandkrämen skall appliceras på tandborsten. Hur mycket? Minst två centimeter. Tandkrämen skall gnuggas mjukt på tänderna tillsammans med vatten. Allt skall behållas inne i munnen. Hur längre? Minst två minuter. Hur många gånger? Två gånger om dagen.

Använd fingret

Ett bra tips är att ta tandkrämen på tandborsten eller fingret och smörja in alla tänder. När alla tänder fått ett lager av tandkräm, kan du börja borsta. Tyvärr är det många som smetar på en klick på tandborsten och drar igång borstningen direkt. Då riskerar man att en enda sida får all tandkräm och resten blir utan. Innan själva borstningen bör alla mellanrum rengöras med tandtråd eller mellanrumsborste. Borsta inte tänderna på rutin. Se till att komma åt de fyra sektionerna: vänster överkäke, höger överkäke, vänster underkäke och höger underkäke. Minst 30 sekunder i vardera sektion.

Fråga mormor och farfar om tandvården förr

Slutligen vill jag påpeka att det inte finns några alternativ till daglig tandborstning med fluortandkräm. För fanns inte ens det att tillgå. Fråga era mor- och farföräldrar om ni kan. De kan berätta ett och annat intressant om tandhygien förr, samt hur de äldre såg ut i munnen förr i tiden.

martha-portrait-2

Må Gott!

Martha Wedenmark, tandläkare

P.S. Ni som läst och hört skräckpropaganda om fluor, läs gärna denna artikel i Tandläkartidningen. D.S.